På bokens baksida står det varning för gråt fest eller nånting sånt. Jag grät inte när jag läste den. Men när boken var slut kände jag mig liksom tom. Jag visste inte vad jag riktigt kände eller så.
Men jag tyckte den var verkligen läsvärd och bra. Lite seg i början men sen drar den igång.
Vi får se hur en man i 30-års ålder förlorar sin kära fru och blir änkling. På köpet får han sin styv son att ta hand om. Det är en kamp mot vardagen att ta hand om sig själv och en tonårs kille som hamnar i trubbel.
Nu när jag har läst den här vill jag verkligen läsa Jonathans Troppers Sju jävligt långa dagar. Tror att den är minst lika bra! Jag har redan skrivit om den här boken, Konsten att tala med en änkling. Men den är värd mera uppmärksamhet tycker jag! :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar